Mina föräldrar sitter på en fest och får ett lekhäfte. De läser igenom ett stort antal sidor.
- Oj, ordet "talanger" är stavat med två L, konstaterar pappa.
- Ja, jag såg också det, håller mamma med.

Väl hemma visar mamma mig samma häfte, i syfte att förklara vilka roliga lekar som står nedskrivna (ja, de verkade faktiskt vara helt okej; för att vara lekar alltså). Min första kommentar är följande:
- Ojdå, de har stavat fel på "talanger"!

Min syster kommer senare på besök, även hon. Återigen tar mamma fram detta häfte.
- "Talanger" är felstavat, ser jag, säger syrran efter att ha läst några rader.

Stavningsnördar? Svar: Ja

Så det är alltså därifrån mitt språknördande kommer.