Ungar kan tydligen vara gulliga emellanåt.
Jag: Nej, man ska inte lukta på lim. Det är inte bra..
Oskar: Jooo, lukta på limmet! Det luktar ju gott!
(Sticker upp limtuben mot min näsa)
Jag: Men nu limmade du mig ju på näsan!
Oskar: Hahaha!
(Limmar sig själv på näsan)
Oskar: Titta, jag kan limma fast den här pappersbiten på min näsa!
(Börjar sedan att skriva i sin övningsbok)
Jag: Men Oskar.. Ska du verkligen ha kvar pappersbiten på näsan?
Oskar: Jaaaa!
Jag saknar F-1-2. Fler snälla ungar åt folket, tack.
Förskolepraktik
Igår var vi ute i skogen på förmiddagen. Lilla Maja och Malin hade en egen godisaffär där, så jag fick köpa mig lite choklad i form av en träbit. Sedan drog de med oss uppför ett ishalt berg. Vilken utsikt! Man såg hela bygden där uppifrån. Dock var det bökigt att ta sig ner igen. Jag upphör aldrig att undra hur barn kan vara så smidiga.
- Ni måste sitta vid vårt bord i maten! Ni måste!
Det var det enda vi fick höra de här två dagarna. Jag hoppas att vi löste det bra med att sitta vid två olika bord under de två måltiderna. Det tredje bordet, med de tuffa killarna, tyckte att vi skulle komma tillbaka till skolan varje dag. Det berättade läraren för oss efter lunchen. Gulligt att vara omtyckt.
Det roligaste var nästan när ungarna hade arbetsschema imorse. Jag ställde mig bredvid den bråkigaste killen i klassen, eftersom jag såg att han inte koncentrerade sig. Då började han genast räkna huvudräkning igen. Gjorde varenda rätt. Sådant är glädjande.
Som avslutning fick vi en hel bunt med avskedskramar. Ida och jag planerar nu att göra ett återbesök hos klassen för att se deras vårshow i maj. Jag ser fram emot att se hur det går för dem.
En ny dator gratis, tack!
Helg, helg
Sitter hemma hos mor & far för att stanna ännu en helg här. Jag har tillbringat eftermiddagen på Atlantis med Anna. Ett perfekt sätt att fördriva min fredag på. Efter en stunds tjötande, känns alltid livet så bra. Det var värt de där 8 milens hetsig bilkörning för att ta mig dit. För hetsig körning var det. Endera dagen kommer jag att göra något drastiskt i min framfart på 61an. Idag kom jag inte ens ur rondellen i Arvika innan en lastbil hamnade framför mig. Jag tycker inte om lastbilar.
På måndag ska jag praktisera på mellanstadiet. Ja, just det. Mellanstadiet. Jag, av alla människor, ska alltså befinna mig på en skola för att undervisa barn. Det är nästan så att jag blir rädd när jag hör mitt namn och barn i samma mening. Hur ska det här gå? Jag undrar hur många års fängelse man får för att ha mördat en 10åring... Hoppas att jag hinner bli frisläppt innan pensionsåldern. Nej, men helt ärligt, blir jag lite oroad över vad jag har gett mig in på. Jag har ju aldrig tyckt om barn. Hur ska jag kunna bli lärare? Det får framtiden utvisa. Tills dess ska jag be Martin att ta med sig en stekpanna, så att han kan slå mig riktigt hårt med den om jag blir otrevlig mot de stackars barnen.
Vamos a Barcelona
Anna och jag funderar på att ta flyget ner till Barcelona i juni. Den staden måste vara perfekt för den typen av semester vi är ute efter; Sol, bad, sevärdheter och shopping. Det är inte heller fel att staden råkar ligga i mitt kära España. Då får jag öva mer på det spanska språket. Det vore riktigt nice. Jag längtar dit bara jag tänker tanken på att resa iväg någonstans.
Någon som har tips om ett billigt och bra hotell där?
FBK-HV71 4-1
Första hockeymatchen live den här säsongen igår kväll. Dåligt av mig att inte ha kommit iväg tidigare. Till skillnad från förra året, lyckades jag dock gå på rätt match. Det var nämligen en sådan kväll då man fick se precis allt på isen. 6 matchstraffar, sammanlagt 204 utvisningsminuter. Dessutom ett riktigt bra spel på plan, från båda lagen. Ett plus i kanten för att FBK fick hål på Stefan Liv 4 gånger. Det sitter alltid riktigt, riktigt fint. Det enda klagomålet jag har, är att andraperioderna måste bli bättre! Boxplay i 4 minuter pga too many players on ice?! Vad är det för slarv?
Hur som helst, hockeydelen i mig fick en ordentlig adrenalinkick och det var redigt gôtt.
