Helgen

Soft helg! Var på fest hos Christian i fredags. Riktigt nice kväll med trevligt folk! Under gårdagen fick jag en stunds sittande hemma i soffan, vilket var väldigt skönt. Sedan gick jag iväg till Sosso och lagade mat tillsammans med henne. Vi gjorde en väldigt god köttgryta. Kändes riktigt bra när det blev så mycket mat över att vi fick två extra matlådor var. Kvällen spenderades även hos Nordh, där vi såg på film.

Nu väntar en oplanerad dag, då man kanske skulle passa på att öva. Årets första sånglektion imôra. Ska bli grymt kul att komma igång igen!


Garderobsrensning

Jag har varit riktigt duktig. Ägnade nyss en stund åt garderobsrensning. Följden blev en stor kasse med kläder att lämna till någon insamling. Dessutom har jag faktiskt vikt (!) mina kläder, så att det ser riktigt prydligt ut. Skulle förstås kunna slänga mer kläder, om jag bara inte vore så sentimental. Använder knappt hälften av vad som finns där i garderoben.

Hur kommer det sig att jag bestämde mig för denna städning? Jo, igår var Sosso och jag iväg till Charlottenberg för att fira att lönen kommit. Det slutade med att jag köpte ett par byxor och en kofta. Sedan föll jag för frestelsen att införskaffa en ny väska. För jag behöver ju verkligen en ny väska. Har inte alls sisådär 100 väskor redan.. Nej, nej.

Idag har jag varit ledig från skolan. Skönt att vara ledig! Man kan aldrig vara ledig för mycket, inte enligt mig i alla fall.

Var iväg till Sosso förut för att öva lite mer inför nollningen. Vi har ordnat något sevärt, det kan jag lova. Ska följa med Sosso och Nordh till Röda Korset imöra för att fixa ihop lite kläder inför den stora dagen (som för övrigt går av stapeln nästa fredag). Ojoj, vi kommer att vara snyggast i hela världen!


Skolstarten

Nu har skolan alltså börjat igen. Det har varit lugnt och skönt så här i början, vilket jag uppskattar. En lugn vecka är vad som behövs för att komma in i det hela. Hur som helst, mitt schema är i princip klart inför terminen. Ser ut som om jag har sovmorgon fyra dagar i veckan. Skulle jag väl kunna gå med på.. ;) Onsdagarna ser dock rätt tunga ut, med fyra lektioner mellan 8.30-17.45 och sedan dansträning på kvällen.

Igår hade jag riktigt kul hos Sosso, med fixande inför nollningen! Såg på film och sedan barnprogram på youtube efter allt ordnande. Gissar att de flesta läst om det hela på Sossos blogg. Om inte, föreslår jag att ni läser hennes inlägg!

Idag ska jag för övrigt ha min första pianolektion. Minns ni den där gången jag övade för ett par veckor sedan? Jo, det blev den enda övningen det här sommarlovet.. Jag undrar just hur glad Erik blir när han får höra det! Hoho


Sommaren 2008

Här kommer en liten lista med saker jag uppskattat under denna sommar. Skriver den så att både de inblandade och jag kan vältra sig i minnen..

Fika i fårhagen/Grillning på Skutberget Inte bara ett minne för att det var soligt, varmt och mysigt, utan även för att jag fick umgås med mina kära vänner när jag som mest behövde en paus från allting.

Hultsfred Lång bilresa, övernattning mitt i ingenstans, skratt, gott sällskap, festival, grymt bra band.. What else to say?

Midsommar Mysigt, som alltid med er. God mat (åt ju mer än en potatis), god dryck och sedan lite musik ovanpå det. Enda som fattades var fint väder och Skutberget, men än är det många midsomrar kvar.

Annas avskedsfest Grymt roligt är det enda jag kan säga!

Alla shoppingrundor/Atlantisstunder/bilturer med Anna Seriöst, har fortfarande inte vant mig vid att du har flyttat.

Hamnfestivalen Har aldrig blivit så förvånad som när vi kom dit och såg de tomma borden. Ovanlig festival. Dock blev den mer lik sig efter det sedvanliga besöket på Burger King. Riktigt kul det med. För att inte tala om nostalgiskt.

Alla analysstunder i en soffa med Cathrinen och en kopp te Det är ju det vi gör bäst. Låter timmarna gå och bara pratar, pratar och pratar. Jag önskar att vi bodde vägg i vägg och alltid kunde ha det så här.

Stockholm Det känns alltid, alltid bra att umgås med Karro. Tiden går alldeles för fort; det är det enda jag kan säga. Alldeles för fort. För övrigt är jag glad att jag fortfarande umgås med killarna. För kul, det har man verkligen med dem.

Tid spenderad med familj och vänner Har verkligen tagit igen förlorad tid. Jag har bara umgåtts med folk jag velat ägna min tid åt. Det känns hur bra som helst.

Jobbet Okej, kanske inte var det absolut roligaste, men jag hade roliga raster och jag tjänade pengar. Värt att nämna.

Har jag glömt något?

Estocolmo

Sitter här hos mina parenteser och försöker att smälta den händelserika resan till Sthlm. Min första tanke är att det helt enkelt varit toppen! Jag har fått möjligheten att lära känna en underbar pojke på tio månader och det är inte dåligt. Vanligtvis brukar ordet "bebis" genast förknippas med inlåsning i garderober (bara så att man ska slippa höra det eländiga skriket). Eller ja, i min hjärna är det åtminstone så. Det var väl så dags att man hittade ett undantag, som bekräftade regeln. För han är underbar, lilla Ryan.

Min nästa tanke är att jag har fått spendera tid med Karro. Äntligen. Mitt spanska behov har dämpats på en tapasbar, Skansen har vandrats runt på för första gången och kvällarna har ägnats åt att titta på film. Shoppingen var det enda som kunde ha varit mer av, men så är det inte lätt att handla kläder tillsammans med en bebis heller.

Slutligen fick jag dessutom tillfälle att gå ut på krogen med Anders och Thom. Alldeles för länge sedan sist. Grymt kul var det i alla fall. Jag ser redan fram emot att träffa dem igen.

Resan förde med sig en kraftig förkylning. Känns inte roligt att börja skolan genomförkyld, så söndagen får ägnas åt recovery. Lagom ironiskt att det är soligt och fint nu när jag inte orkar vara ute.

Dags att sova. Börjar märkas att det bara blev 90 minuters sömn förra natten.

Bussbiljett

Biljetten är nu betald. Imôra klockan 10.55 sitter jag på bussen mellan Karlstad och Stockholm. Väl framme på Cityterminalen kommer jag att mötas av min älskade Karro. Ska spendera större delen av veckan tillsammans med henne och lilla Ryan. Åh, jag längtar!


Ledig

Hurra! Sista jobbdagen idag. Inget mer städande nu på ett tag. Ska fira det med att sova redigt gôtt i natt!

Förresten hade jag en trevlig fikastund med Lojsan igår. Härligt att få uppdatera sig om ditt och datt. Ser fram emot att du kommer hem i höst, gumman!


Kaos

Om nu förra inlägget visade den positiva sidan av mitt jobb, så kommer här ett släng av den negativa. Idag var vi alldeles för få arbetande, då det var flera sjukanmälda. Följden av det blev en tuff morgon; jag skulle hinna städa två mottagningar under loppet av en timme. Lycka till, tänkte jag. Efter fyrtio minuter hade jag priostädat barnmottagningen i en galnings tempo och rusade vidare till DC. Vad möttes jag av där? En sur kvinna, som meddelade mig att "vanligtvis brukar städerskan ta hennes rum först". Nu hade hennes patienter hunnit komma. Jaha? Vad bryr jag mig om det? Jag har städat hennes jäkla rum varje dag i en månad och vet att städningen kan skippas där en dag. Jag förstår mig inte på sådana människor. Hur har hon mage att antyda att hennes rum är viktigast på hela mottagningen (och uppenbarligen på hela CSK)? Även om jag vet att sådana människor finns, blir jag lika förvånad varje gång. Hon ska vara glad att jag ens kom dit. En annan av mina mottagningar blev struken helt från städning idag. Det kanske hade varit något för henne att uppleva, eller?

Dagens uppmuntran: Jag fick min nya kamera idag. Underbart.


Sötaste tanten

Igår, när jag kom till avdelningen, rusade en söt patient fram till mig. Hon ville ge mig 40 kr, som tack för att jag pratat så mycket med henne under sjukhusvistelsen. Urgulligt! Det kändes förstås lite konstigt att ta emot hennes pengar, men det märktes att hon så gärna ville att jag skulle ha dem. Själv har jag tyckt att det varit lika roligt att få sällskap som hon. Det är inte ofta patienter har orken att vara lika välkomnande och trevliga.

Tre och en halv arbetsdagar kvar nu. Nedräkningen har börjat.

Kärlek

Vissa dagar känner man sig älskad. Idag är en sådan dag. Egentligen finns det ingen anledning för mig att känna mig mer älskad än någon annan dag, men ändå är det så just nu. Kanske är det dags att slå sig i huvudet och förstå hur lycklig man är som har både familj och vänner som älskar en. Att inse vilken lycka det är att alltid ha någon att gå till, vad som än gäller. För så är det. Jag har alltid någon att vända mig till; även om det bara är för att tala om att jag har tråkigt eller inte kan sitta still. Jag kan alltid vara säker på att någon finns där och lyssnar. Den vetskapen är mer värd än någonting annat. Tack till alla nära och kära! Tack för att ni finns!

Som bonus till det här inlägget avslöjar jag att jag är galen. Det är ingen nyhet; snarare ett återkommande konstaterande. För seriöst.. Helt ärligt.. Nog kan det väl inte finnas någon mer på denna jord som har julkänslor i augusti?


Arvika

Hoho. Det verkar som om min kropp har ställt in sig på att vakna tidigt numera. Imorse vaknade jag klockan sju och var helt klarvaken. Lyckades att slumra fram till klockan nio, men sedan var det bara att vandra upp. Hade varit okej om jag inte varit uppe till tre igår kväll.. Trött.

Igår tog jag bilen upp till Arvika för att ha myskväll med Sosso och Cissi. Det var så fint att se dem igen! Vi hyrde film, käkade onyttigt och pratade ihjäl oss. En lagom seriös fredagskväll efter en lång veckas jobb.

Känns lite underligt att vara hemma igen, men samtidigt väldigt skönt. Även om det förstås bara är för en kort tid. Jag kommer egentligen inte hem på riktigt förrän om två veckor, då skolan börjar. Det blir mycket att stå i när man återvänder nästa gång. Mycket övning. Det är i alla fall bra att här är kliniskt rent, för en gångs skull. Nymöblerat och fräscht. Åh, jag tycker om min lägenhet!

Jag väntar med spänning på att få ägna kvällen åt Cathrinen. Förstår inte hur det ska gå i höst utan henne vid min sida 24/7. Hon är ju beroendeframkallande, den människan.

En liten sak..

Den där kantiga stenen långt ute på piren. Svalkande vindar. Medelhavets vågor, som mjukt dras in mot land. Solnedgången. Glädjen, förvirringen, lugnet. Känslan av att tiden står alldeles stilla.

Precis så satt jag i el Palo förra sommaren och blickade ut mot Afrikas kust. Så mycket som behövde tänkas igenom och ändå hade jag en skön känsla av att jag hade tid. Det gick inte att påverka mitt liv där jag satt; det gick inte att göra någonting alls. Jag kunde i lugn och ro sitta och fundera, filosofera över allt och inget. Tiden för hemresan skulle komma, men ännu var det långt dit. Kanske var det också en av de bästa sakerna med min studietid i Málaga; att få ta en paus från det riktiga livet och bara ägna sig åt det malaguensiska.

Vad jag egentligen ville tala om med det här inlägget, är varför jag har valt den nya designen till min blogg. Jag ville visa det bästa som finns i livet, nämligen lugnet. För lugnet är det som alltid får mig att må som bäst, no matter what.


Sanslöst

Det är bara jag som lyckas med sådant här...

Gott om tid på möran är trevligt, tänkte jag i fredags när jag inte kunde somna om efter klockan fem. Alltså steg jag upp och hade en skön morgonstund innan cykelturen. Ja, åtminstone tills jag skulle åka och lugnet övergavs mot panik. Nyckeln till mitt skåp på jobbet var borta. Då menar jag totalborta. Rusade omkring som en tok innan jag slutligen fick åka utan den. Detta ledde till vissa bekymmer. Fick hämta extra kläder, låna ett larmkort och använda mina fina, vita gymnastikskor under städningen. För dem som inte vet, vikarierar jag som städerska på CSK.

Efter dagens slut skulle jag lämna in larmkortet i ett låst skåp. För att komma in i det behövdes en nyckel, som fanns i nyckelskåpet. Vem kunde ana att larmet skulle gå när jag tog ur nyckeln? Ja, det skulle inte göra det, men enligt larmskåpet hade jag snott med mig en nyckel jag inte ens varit i närheten av...

Hur som helst, i helgen köpte jag ett nytt lås till skåpet. Såg nog inte helt normal ut när jag cyklade iväg imorse, då jag hade en enorm rörtång med mig i en påse. Jo, jag var ju tvungen att komma in i skåpet! Tog mig nästan inte in på sjukhuset, eftersom larmkortet fortfarande låg inlåst i mitt skåp och ytterdörren var larmad. Väl inne i omklädningsrummet, gick jag beslutsamt fram till skåpet för att ta fram tången... och upptäckte att nyckeln till låset satt kvar i låset! Inga kommentarer om detta.

Slutligen började dagen idag väldigt lugnt. Det var ganska lite folk på avdelningen. Dessvärre behövdes ett infekterat rum städas ur (för det kunde de ju inte gjort i helgen när patienten åkte hem i fredags?). Stackars Jenny fick hjälpa mig med det. I gengäld följde jag med till akuten och hjälpte henne. Där var det kaos, på grund av ett stort trauma, och städvagnen fick stanna kvar för att övernatta...

När vi äntligen cyklade hem, var klockan tre. Lång dag. Hade precis cyklat till Våxnäs centrum, då jag insåg ännu en sak (Jenny, du kommer att stendö nu): Min iPod låg kvar i jobbkläderna, som jag hade slängt i tvätten...

Behöver jag ens säga att det inte var det roligaste i världen att åka tillbaka till jobbet för att leta efter den?

Blogg i brist på annat

Nu ska ni få höra något alldeles oerhört imponerande. Idag, den 3 augusti 2008, spelade jag igenom sommarens pianoläxa för första gången! Tackar och bugar för alla applåder! ;) Jag lyckades till och med ta mig igenom de två första sidorna av stycket TVÅ gånger. Det är nästan så att jag ska ge mig själv någon slags belöning. Frågan är bara vad den skulle vara.. För er som undrar vad detta är för något pianostycke, kan jag väl säga så mycket som att jag inte har någon aning; vet inte ens vem som har skrivit det (detta är dock ingen ovanlighet i en liten Lylvs liv). Allt jag vet är att noterna har legat i en hög på högtalaren hela sommaren och att det står Sonate som titel. Jo, sedan har jag förstås lagt märke till att stycket nästan enbart består av åttondelar och sextondelar, staccato och ett och annat förslag. Spännande information här, märker jag.

Dagens påminnelse: Måste stänga av mobilen om nätterna. Fyllesamtal är alltid roligt, men att somna om är desto svårare..

Hamnfestivalen

Nu känns det som sommar igen. Nu har jag varit på hamnfestivalen. Soft är ordet. Kul att umgås lite med Sandra (och Cathrine, självklart). Vi har missat varandra alldeles för många gånger denna sommaren. Träffade dessutom en hel del gammalt Karlstadfôlk. Kul att catcha up och få veta lite mer om vad som händer.

Idag är det en sådan där dag då man går runt och känner sig alldeles mysig. Jag vaknade imorse, nöjd över att jag hade sovmorgon. Ligga och dra sig i sängen med en bok i handen är det bästa. Den övriga dagen har jag ägnat åt lite småplock. Se på film, spela lite gitarr och piano, sjunga (lite svårt när man har pratat sig hes i hamnen), tjöta i telefon med Cathrinen.. Tänker inte göra så mycket mer än så heller. Det är precis lagom för en regnig dag som denna.