Jag var lite rädd när jag vandrade nerför trappstegen in till tvättstugan nyss. Vad skulle vänta mig den här gången? Skulle jag tvingas att se min fiende i ögonen igen? Skulle jag få en utskällning igen? Jag öppnade försiktigt dörren (efter att noga ha kontrollerat vilka maskiner som var mina) innan jag stegade in i rummet. Den första jag fick se var... Ja, just det. Min tvättfiende från förra veckan. Han stirrade stint in i mina ögon och sade ett kort "hej". Jag svarade lika kort och rusade förbi honom. En våg av irritation sköljde över mig, men eftersom jag är en bättre människa än vad han är, så förblev jag tyst efter det. Alternativet hade väl varit en lång och plågsam död i tvättmaskinen för hans del, men jag tror att jag väntar med att sätta min plan i verket. Om han öppnar munnen igen tänker jag däremot inte ansvara för mina handlingar...

Är det så här det ska vara nu? Ska jag behöva träffa tvättskräcken varje gång jag tvättar? Usch och fy...