Sitter återigen i föräldrarnas lilla hus och blickar ut över dammen. Den här helgen skulle lätt kunna beskrivas med ett få antal ord: Regn, blåst, fika, fest och affärer. Jag valde verkligen den perfekta helgen (vädermässigt) att resa till blåstens stad, det vill säga Göteborg...

I fredags, när jag gick av stadsbussen utanför Karlstad busstation, gick mitt paraply sönder. Mitt fina, blågrå paragua! Så många regnoväder som det räddat mitt hår från undergång och nu ville det inte följa med mig mer. Jag stod kämpades med att fälla ihop det medan jag pratade med Geijer-Johanna. Sedan gick jag för att köpa min bussbiljett till Götet. Swebus hemsida hade ju inte riktigt velat fixa en biljett åt mig, då de gjorde om hemsidan. Väl inne pratade jag med en trevlig kille, som förklarade att det inte gick att betala med kort p.g.a. visst krångel, så jag tog en extra tur till kiosken för att fjäska till mig ett uttag av pengar. Väl tillbaka fick jag veta att bussbiljetterna var slut. Whoho, hurra, yay! En annan tjej och jag försökte att få åka med bussen ändå, men det gick såklart inte. Istället blev vi bästa kompisar och tog följe till tågstationen för att se om SJ ville hjälpa oss. SJ hjälpte gärna till, så vi köpte biljetter till ett tåg och tillbringade en timme på stationen med en baguette och lite kaffe (kaffet var inte mitt).

Väl framme i Göteborg, hade jag en mysig kväll tillsammans med Cathrinen, mat och mycket te. Det var så mysigt att vi inte lade oss förrän klockan tre. Därför var jag lite småtrött hela lördagen. Vi tillbringade dagen inne i centrum tillsammans med Ems. Cathrine shoppade, men jag hittade ingenting. Ovanligt, men sant. Istället åkte vi till lägenheten för att göra oss i ordning. En klädkris senare, förfestade vi tre och Gustav. Det var en ombytt kväll. Jag var trött medan de andra flickorna var jättefestsugna. Vi rusade ut för att ta spårvagnen till krogen, utan någon aning om vädret. Därute möttes vi av ösregn och storm. Värsta vädret jag sett på flera år faktiskt. Framför mig hoppade flickorna omkring, jätteglada och oberoende av regnet, medan jag försökte få mitt paraply att fälla ut sig. Handtaget gick av efter ett par meter och jag vandrade omkring med de resterande delarna, som till slut inte heller ville hjälpa mig. Väl på spårvagnen var vi blöta. Vi gick för att ta en öl på en gaybar, där jag nästan kände mig lite torr ett tag. En vandring till Pressbyrån senare var jag inte lika torr. Speciellt inte efter en lång väntan i kön till Sticky. Lyckades dock stå lite under några spanjorers paraply ett tag, vilket var ett plus på språkfronten!

Inne på krogen valde jag att torka inne i rockbaren med en öl i handen. Det gick jättebra, ända tills en kille gick förbi och knuffade mig så att jag spillde öl över halva tröjan. Som plåster på såren hade jag i alla fall sällskap av kvällens ragg. Det är alltid lika roligt att höra vad folk använder för raggningsrepliker. Kvällens var: 'Varför står du här och ser snygg ut?' Det visste jag förstås inte. Vad jag däremot visste, var jag att jag var jätteblöt (och ölig). Jag underhöll mig med att prata musik med denne kille i en kvart, ända tills tillståndet blev aningen kritiskt och jag flydde från platsen. Istället förflyttade jag mig till ett dansgolv tillsammans med mina flickor. Det var skoj, men för att göra mig lite gladare hällde en kille ut öl på min rygg. Jag gissar att jag såg ut att ha för torra kläder...

Vi dansade på krogen till halv fyra, då vi valde att hämta jackorna. Av någon anledning hade Ems inte fått någon nummerlapp när hon hängde in hennes och min jacka, så vi fick ägna en lång stund åt att leta efter kläderna. Dessutom fick hon betala 50 kronor för att de inte gett henne någon lapp. Mysigt.

Jag tänker inte berätta hur blöt Cathrine och jag såg ut när vi nådde lägenheten. Det var nämligen inte prat om att vara blöt längre. Snarare plaskvåt. Dränkt. Duschad.

Söndagen ägnade vi åt flera timmars fikande, i skydd från regn och rusk. Jag passade också på att köpa mig ett nytt paraply. Fikastunden var sjukt mysig och vi hade dagen till ära sällskap av Anna! Hon var en otrolig söt person och gav oss alla presenter. En läppglans för min del. Vet inte riktigt varför jag var värd en present, men hon är underbar som gav mig den!

Igår åkte jag tyvärr hem från den stora staden. Saknar redan mina små Värmlandstôser, men ser fram emot jultraditionerna med er! Tack för en underbar helg!