Det är ju det där med att leva i nuet och att trivas i stunden. Faktum är att jag, för första gången på ett antal år, verkligen känner att jag trivs. Självklart finns det taggar kvar på rosenstjälken, men de sticks inte lika mycket som förr. Istället går jag runt med en känsla av lugn och frid. Aldrig har jag njutit mer av den känslan. Den är så välbehövlig.

Ska man dock nämna någonting mitt liv saknar, så är det familjen och mina kära flickor. Att få vara tillsammans med dem 24/7 vore ju det optimala. Jag ser fram emot att träffa föräldrarna nästa helg och att åka till Göteborg om ett par veckor. Det är dags för lite quality time nu.