Nej, nu får det banne mig vara nog! Är det någon som har lust att kora mig till årets olycksfågel igen? Den där utmärkelsen jag fick på Geijerbalen, var jag verkligen värd. Likaså nu. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Skratta? Gråta? Skratta? SKRIKA? Nåväl, nu börjar ni väl alla undra vad som hänt. Tror inte ens ni behöver undra. Vad kan möjligtvis hända mig? Jo, självklart. Bilen har ju pajat. IGEN. För typ... hundrade gången sedan jag köpte den! Jag blir så himla trött.

Vad hände den här gången? undrar ni.

Jo, jag ska allt förklara. Jag körde lugnt och försiktigt längs motorvägen på väg mot Karlstad. Friheten var nära. Jag körde förbi Fagerås när en bil satte på sina varningsblinkers efter en omkörning. Spaniensyndrom? Nja, jag förstod inte riktigt vad som hände. Körde vidare. Så började oljelampan lysa... Dags att stanna och kontrollera problemet. Jaha ja, hela motorn var ett enda rökmoln och motorhuven fylld med olja. Oljeläckage. Nämen, vad spännande! Pappa fick helt enkelt komma och hjälpa mig att få hem bilen. Nu står den på garageuppfarten, droppandes olja. Det blir ingen mer biltur med den på ett tag. För omväxlings skull.