Mina damer och herrar! Nu har jag också gjort det! Nu kan jag sälla mig till den stora gruppen som drömt om min graviditet.

Vi skulle ha lektion. Mitt i bilvägen. Jag kunde inte gå på lektionen, för jag var magsjuk. Därför gick jag iväg längs gatan (för att gå hem?). Det fanns massor av lägenheter längs vägen. Jag träffade en gammal barndomskompis i en byggnad där. Hon bodde förstås på andra våningen, men det var ändå väldigt lätt att gå in i lägenheten från gatan. Hon pratade om massor av saker. När jag sedan fortsatte att gå, började någon att skrika från byggnaden bredvid. Var fanns min barndomskompis? Jo, hon var i närheten, meddelade jag. Den mystiska tjejen blev riktigt arg över detta. Hon skrek att jag försvarade min vän (?) och var helt enkelt fly förbannad. Hon sprang ut på gatan och muckade gräl. Jag förstod ingenting. Förstod ännu mindre när hon plötsligt gav mig en karatespark i magen, så att min kropp flög ner på kullerstenen. Herregud, hon sparkade mig i magen! Jag, som var gravid! Hur skulle det gå med barnet??? Behövde jag undersöka om barnet hade skadats av sparken?

I samma stund låg jag på golvet i någon slags lagerlokal. Det var dags att tävla lite. Vi skulle ha någon slags tävling med små ormar. Babyormar. Så fort tävlingen startade, fick ormarna liv. Den ena klarade jag utan problem. Den andra var desto värre. Jag fick fyra huggormsbett innan jag lyckades att kasta ifrån mig ormen. En ambulans kom dit för att rädda mig från döden. Efter att ha smörjt in mina bett med salva (hudkräm?) var jag frisk igen.

Slut.