Barcelona är en helt underbar stad! Vackra byggnader, grymt bra shopping, stränder, båtar... Det enda möjliga klagomålet skulle väl vara att maten i södra España är klart bättre än den i Catalonia, men det behöver man ju inte nämna. ;)

 

Det var hur som helst helt underbart att gå runt i 20 graders värme. Jag fick öva på min spanska, shoppa och fotografera. Efter den här upplevelsen har jag dragit en slutsats: Jag måste helt enkelt bo på den iberiska halvön någon gång i mitt liv! Får aldrig ut tillräckligt mycket av España under de korta semestrarna där. Nu har jag bara fått mersmak av Barcelona! Jag ska definitivt återvända dit. Snart, hoppas jag.

Den här dagen har varit riktigt, riktigt skön! Jag har burit bildäck mellan förrådet och bilen, städat hela lägenheten och packat allt i resväskan. Ändå är det inte dags att lägga sig än! Jag trodde att det här skulle bli en stressig dag, men icke. Har gjort allt i lugn takt. Det känns helt enkelt toppen!

Har dessutom knarkat Porcupine Tree hela dagen. Det finns inget bättre än att se ett bra liveband! Efteråt blir jag alltid så sugen på att lyssna mer! Deras nya album lär spelas sönder under bilturen imôra! :D

Förresten, för er som inte läser Sossos blogg... Där finns lite bilder från vår Oslo-tur i fredags, som kan vara kul att inspektera. Själv var jag en klôv och glömde kameran hemma. Ni hittar inlägget här!

Det här är vad som väntar mig i veckan vädermässigt.

Minst 19 grader och hyfsat soligt alltså. Tycker att det verkar lite bättre än 5 grader och moln... ;)

 

Åh, imôra åker jag till Barcelona! Kan fortfarande inte fatta det! Idag ska jag ägna dagen åt att packa min resväska och städa upp i lägenheten. Fullt upp med andra ord! Fast det är lätt värt det. Jag gör allt för att få sitta på planet till España! :D

Ja... Nu har vi varit i Oslo för att gå på Porcupine Tree! Det var jag, Sosso, Fredrik och Nordh som åkte dit. En grym färd på alla sätt och vis! Riktigt bra spelning, måste jag säga. Så himla värt att gå på! Innan spelningen fick vi också sällskap av min allra käraste Anna, vilket var det bästa som hänt på hur länge som helst. Jag saknar att ha henne i närheten riktigt mycket!

Jag är imponerad av hur lätt jag hittade till Oslo. Hur lätt jag körde in i stan, letade upp en gratis parkeringsplats och ledde in de andra till centrum. Det gick helt enkelt för bra. Om man säger så här... Efter hemresan till Sverige har felkörningar fått en helt annan betydelse. Jag vet fortfarande inte vad jag ska säga. Fast nu har jag i alla fall fått se Drammen.

Idag hann jag nysa fem gånger under min vandring mellan bilen och ytterdörren. Det gör mig orolig. Min käre far nyser också alltid fem gånger på raken. Varje dag. Utan att vara sjuk. Nu har jag gjort samma sak. Det finns ingen återvändo... Det kommer garanterat att hända igen. Om tio år nyser jag säkert också fem gånger om dagen. Vad ska jag göra åt detta? Varna folk för att hålla sig undan? Gömma mig under en sten? Stänga in nysningarna i min clownnäsa?

Nåväl, denna gången berodde nysningarna på en förkylning, men nästa gång...

Min pianolärare: Du har verkligen kommit framåt med det här stycket sedan förra veckan!

Okej, jag har alltså blivit bättre på att spela noterad Gershwin-jazz. Om det är någonting ni skulle vilja bli bättre på, är det här de bästa tipsen för att lyckas:

1) Undvik att spela stycket
2) Spela inte piano alls de sista två dagarna innan lektionstillfället
3) Sov
4) Se på film
5) Drick öl
6) Ät god mat
7) Umgås med trevligt fôlk

Jag gillar att öva på det här sättet. Det är väldigt smidigt och leder tydligen till en snabb progression. I alla fall enligt min lärare.

Igår var det Oktoberfest på skolan. Det var en rolig tillställning där folk skulle klä ut sig i sina bästa lederhosen och se allmänt österrikiska ut. Orkade inte gå på festen, hur skoj den än verkade... Kände helt enkelt att jag behövde vara ifrån allting en stund. Det var så otroligt skönt att sitta hemma faktiskt. Har inte ångrat alls att jag satt kvar och softade i soffan! Ibland är det ett måste att prioritera lugn och ensamhet.

Nu är det inte många dagar kvar till Barcelona. Känns helt galet att jag åker om en dryg vecka. Jag har knappt hunnit få in i hjärnan att jag ska få njuta av spansk kultur igen. Innan dess ska jag dessutom åka till Oslo med mina kära vänner för att kolla på Porcupine Tree. Det ska bli riktigt kul! Åh, det är mycket att se fram emot nu! :)

I torsdags var jag på banken och fixade nya engångskoder. Skönt att få det gjort. Nu är det konstaterat att inga pengar har stulits från kontot och det känns lättande. Jag pratade dessutom i telefon med mamma igår. En person från banken har tydligen ringt till päronen i samma ärende. Detta innebär alltså att mammas och pappas bankkort också är med på listan. Vad är det vi har gjort egentligen för att lyckas med detta? Jag blir lite fundersam.

Nu är det äntligen, äntligen helg och jag kan inte vara gladare! Fyra skoldagar kvar och sedan är det LOOOOV!

Borttappade engångskoder? Pfft, de kan slänga sig i väggen! Nu snackar vi om ett kapat och numera spärrat bankomatkort istället. Banken ringde mig nämligen nyss. Någonstans har en idiot kapat en bankomat för att sno pengar. Jag står på listan över de stackars människor som tagit ut pengar vid denna specifika bankomat. Har ingen aning om någon har snott pengar från mig, eftersom jag fortfarande inte har hittat mina nedrans engångskoder. Däremot fick jag veta att det senaste uttaget med kortet var ett köp jag gjorde i Karlstad. Det är ju lite lugnande i alla fall.

Nu är alltså kortet spärrat. Ingen internetbank, inget VISA-kort... Kul i jul!

Är det någonting jag ska lära mig av det här?

Ibland får jag verkligen slå mig själv i hövvet för att förstå hur fort tiden går. Var det inte alldeles nyss jag bloggade om hur kallt det var ute? Då var det alltså 12 grader. Nu är det minusgrader när man går upp på môran! Idag tyckte jag inte ens att det var speciellt kallt. Stod och njöt av att skrapa bort frosten från bilrutorna (ja, jag är den enda i världen som tycker att det är mysigt!). Det är helt enkelt galet hur fort tiden går. Jag hänger verkligen inte med!

Dagens störmoment i tillvaron: Jag kan inte för mitt liv hitta engångskoderna till mitt bankkonto. Utan dem är jag handlingsförlamad. Komsi, komsi, snälla engångskoder! I need you!

Det enda jag vill just nu är att vara ledig. Det enda skolan vill just nu är att jag ska vara där. Extrainsatta seminarium och möten... Två veckor kvar till höstlovet, men ändå känns det som en hel evighet dit. Jag hoppas att tiden går jättejättefort och att jag snart sitter på ett plan på väg söderut. Sol och värme, spanska, Mercadona, sevärdheter... De positiva tankarna får följa med mig varje minut under de här veckorna.

Hade ingen pianolektion idag i alla fall, så jag har nästan hunnit att skriva ner min sångboksredovisning. Nästan är klart bättre än ingenting!

Nej, nu ska jag äta mat och sedan blir det skolan fram till kl 20.00 ikväll.

 

I födelsedagspresent fick Cissi en heldag med middag och bio. Det var det gamla vanliga Spaniengänget som bjöd på kalaset. Åkte därför till Karlstad igår för både shopping och middag. En riktigt nice dag! Småshoppade lite saker och åt god mat. Då biofilmen gick lite för sent i solstan, bestämde vi oss för att gå på biografen i Arvika istället. Inglourious Basterds blev det. Riktigt bra film, så uppmanar folk att se den!

Igår hade vi tre timmars seminarium i skolan och imorse ytterligare tre timmar. Om det är någonting jag inte klarar av, så är det att sitta still under långa lektionspass. Idag var jag tvungen att gå min sedvanliga promenad i korridoren för att klara mig undan rastlösheten. Då pratar jag alltså om samma promenad som Lojs och jag brukade gå varje gång vi hade religion, psykologi eller filosofi på gymnasiet. Lojs sade alltid att hennes livsuppdrag var att hålla mig lugn. Hon studerade min rastlöshet noga under flera år för att sedan kunna avgöra exakt i vilket ögonblick det var dags att börja vandringen. Numera har jag inte så många sitta-och-lyssna-lektioner längre, men under alla seminarium kommer symptomen tillbaka. Då kan det gå riktigt illa, som i förmiddags...

Idag var Nordh tvungen att ta över Lojs plats. Han gjorde så gott han kunde för att få mig att sitta still, även om det var svårt... Jag hoppas att han inte har fått allvarliga men efter det här. ;)

H3G, minns ni de gamla tiderna?